I hate how parenting and babies are presented on TV. I don't watch as much crap as i used to (screen ban when T is awake) but i do watch some things.
How I met your mother. Lily and Marshall have just had a baby. There was one episode where they were all sleep deprived and talking gibberish. Next episode they've found a nanny and they're back in the bar? Or they've got their friends round and there is noooo sign of baby. Other than the occasional cry on the monitor, but the baby never joins in with the rest of the "gang", doesn't play on the floor in the living room or has cuddles with his parents. Poor child!
The only time he was involved was when Marshall was doing exercise whilst wearing the sleeping baby in a crotch dangling baby bjorn. Boohoo.
Is this normal? Is it just our baby who is centre of attention all the time? Who rules this house? Maybe?!
I sometimes see on facebook that parents of babies of similar age sometimes go out, have friends round in the evening, watch telly at 10 pm. Sure, we can have friends round in the evening but Tallulah will go to bed with my boobs at 8 o'clock (or 7 or 9 or 10, i don't know).
I hope it doesn't sound like i'm moaning, because i'm not. I love my life as Tallulah's mamma. I don't want to try to control her in to a pattern that's not her normal one. I just wish media would sometimes portray babies as the unpredictable little rascals that they are, not as sleeping robots who "let you get on with your life..."
Hej! Tack för tanken!! Vi har inte köpt än, men måste sälja vår gamla innan vi kan börja se oss om efter ny. Er vagn är jättefin men liiiite utanför vår prisklass :) Jag letar vagn för max 200, så det blir lite äldre årsmodeller av ovan nämnda vagnar.Hur kommer det sig att ni säljer? Har ni en som ni gillar bättre eller har ni gått över till att enbart bära?
ReplyDeleteJag reagerade också när Marshall hade bebisen i underlivskrossarselen! Hos oss är barnen med så ofta det är möjligt och jag har också alltid utgått från deras naturliga mönster, även om det blivit lite svårare nu när de är två som ska tas hänsyn till. Det har fått bli en del kompromisser när det krockat, många tårar och frustration från oss alla men nu funkar det helt okej med sovrutiner, matrutiner etc. Alla funkar ju olika, en del lägger sig själva helt på hyllan medan barnen växer upp, hänger sig totalt åt sin föräldraroll och andra klarar inte av att prioritera barnen alls. För mig har detta ändrats en del genom de nästan 4 åren jag varit mamma nu. Vi försöker hålla en balans, där alla får utrymme. Barnen på första plats, men att även vi vuxna tas in i beräkningarna. Det funkar, men kräver lite planering och diskussion :)
ReplyDelete